Julen som försvann men blev fin ändå

För bara ett litet, litet tag sen var den inom räckhåll. Julen som återigen blandade stora och små och fyllde huset av gäster. Julen som vi längtade efter och såg fram emot. Julen efter coronajulen, om man nu kunde säga ”efter” när det inte är över än. Men så vipps, var allt över och kvar var bara fyra.

Det började med mina syskon som skickade sms minutrarna efter varandra. För eftersom det inte är riktigt ”efter” corona än så finns det mycket som kan ställa till det och jag insåg att vi inte skulle behöva ställa in köksbordet i vardagsrummet. 14 gäster blev 10 och då skulle matsalsbordet räcka.

Sen kräktes Lilla E och ja, då dukade vi matsalsbordet i alla fall trots att köksbordet plötsligt hade räckt till. Det blev bara vår familj och en liten tår letade sig fram. Det var ju inte så här det skulle bli…

Vi bröt ihop och kom igen. Fixade all mat, tog på oss finkläder och glatt humör och jo, det blev bra ändå. Och en liten stund var vi fem, för då kom tomten förbi!

Vi öppnade julklappar, spelade spel, julfixade åt djuren och hade det bra i vår fina fyrklöver. Det är ju ändå där lyckan finns. Och i en av mina nya beskyddare av trädgårdslandet. Se så hon vänder upp ansiktet mot solen och väntar på vårvärmen. Men det blir en annan historia än denna.

Kalle och julgodis fanns det såklart också plats för. Och på kvällen när barnen nöjda bäddats ner i sina sängar satt det lika nöjda föräldrar i soffan. Det blev inte som vi tänkt, den julen försvann, men tänk vad fint det blev ändå.