Tillbakablickar och framåtsikte

Jag läste igenom mitt årsgamla inlägg om nyår och 2020. Det avslutades med textraden ”Familj, vänner och firanden, jag hoppas att det sätter tonen för hela året!” Haha! Om jag bara hade vetat… 2020, året då allt ställdes in och du inte träffade någon. Å andra sidan var det väl tur att vi inget visste. Då hade vi startat 2020 med en kollektiv depressiv kollaps.

Men hur var det då, coronaåret 2020? Jag och maken brukar göra en topp tre lista med årets höjdpunkter varje år. Min lista för 2020 såg ut så här.

• Semester i Herrfallet. Vår tänkta Göteborgstripp till släkt och Liseberg ställdes in. Istället åkte vi drygt 30 minuter bort och hyrde en stuga på campingen Herrfallet. Det visade sig vara en toppenidé och vi hade några mysiga dagar på en nästan folktom camping. (Vi åkte så tidigt så de flesta jobbade fortfarande. Fördelen med en som är lärare och en som är föräldraledig)

• Lilla E’s 1-års dag. Det visste vi inte då, men det var första och enda gången under 2020 som hela släkten var på plats. Gamla, riskgrupp, barn och innekalas i en härlig blandning.

• Midsommarafton. Sol, några få gäster, uterummet fullt med god mat, egen midsommarstång, bad, dans, bus och grillning. Och såklart en jordgubbstårta! Livet när det är riktigt, riktigt bra.

Framåtblickandet då? Hur blir 2021?

Tja, det krävs ju inte jättemycket för att 2021 ska kännas bättre än 2020. Men jag känner att det är två saker jag verkligen längtar efter. Att få krama mina föräldrar och att få en stund på tu man hand med maken. Han fyllde 40 förra året men min present, boende på Sheraton och middag på Tegelbacken, sköts fram på obestämd framtid. Förhoppningsvis är den framtiden snart här.

Annars är det många småsaker jag ser fram emot. Främst att min förhoppning från förra året slår in. Familj, vänner och firanden! Det ryktas om att det är jag fyller 40 den här gången…